För snart ett år sen blev jag sjukskriven för utmattningssyndrom. Jag var helt knäckt, hade länge försökt hålla mig uppe över ytan, men till slut så höll det inte.
Jag grät varje dag på jobbet, var totalt slut redan när jag kom till jobbet på morgonen efter bara 2-3 timmars sömn.
Det var otroligt tufft att bli sjukskriven, jag fortsatte gråta, vara sömnlös och gick in i någon slags bubbla för att skydda mig själv.
Nu har det gått ett år och känslan i kroppen börjar gå åt ett annat håll. För att det skulle hända var jag tvungen att byta jobb. Förändra.
Under min tid som sjukskriven läste jag mycket om utmattning; jag ville veta och förstå vad jag hamnat i och hur man gör för att komma vidare. Förkovra mig massor i sjukdomen, om andras upplevelser och få kunskap.
Det kommer att ta tid att komma ur utmattningen helt och jag kommer kanske aldrig bli helt frisk. Jag har lärt mig otroligt mycket om den och vad jag behöver för att kunna fortsätta framåt!
Idag var jag iväg på cirkelfys på Friskis. Jag tog det lugnt, vet hur mycket träningsvärk som det kommer ge – det har redan nu börjar kännas tungt i kroppen. Angenäm känsla egentligen. 😉
Nu börjar vägen tillbaka mot en stark kropp. Mot balans i livet.
Jag kommer ta upp mer om utmattningen, vad jag gör för att komma framåt, hur jag tänker och har tänkt med träningen, hur den påverkat och påverkar.
Vi ses!
Träning är livet! 
Balans i livet är så viktigt men ack så svårt. Härligt att du är på gång. Hoppas får följa din resa här.
Tack! Ja, det är ett puzzel att få ihop ibland, men som du säger – viktigt. 🙏🏻 jag märker direkt när det blir lite för mycket. Kul att du hänger på ☺️